Sextio miljoner människor befinner sig idag på flykt. Sextio miljoner människor som efter år av torka, översvämningar, svält, förtryck, terror och krig inte har haft något annat val än att lämna sina hem för att försöka rädda sig själva, sina nära och kära.
Var enda en av dem hade hellre valt att fortsätta sina liv om det varit möjligt. Ingen människa flyr, ingen människa sätter sina barn på en båt som riskerar att kapsejsa eller trängs med sjuttio andra personer i en lufttät lastbil, om den har ett alternativ. Men för att rädda sitt och sina barns liv återstod endast flykten. Vi hade gjort precis detsamma om vi hade varit i deras situation. Och precis som vi önskar att andra människor ställer upp för oss om det behövs, ställer vi upp för dem som nu tvingats på flykt. Vi delar samma dröm, drömmen om ett gott liv för oss och våra nära och kära.
Det är allas vår mänskliga rättighet att fly och söka asyl. Och det är vårt ansvar att ta emot våra flyende medmänniskor – ett ansvar som vi gärna tar! Det är den uppsjö av solidariska initiativ som tagits den senaste tiden ett bevis på. Kläder, förnödenheter och pengar samlas in, rum upplåts åt flyende personer, namninsamlingar genomförs, demonstrationer arrangeras.
Vi tar ett ansvar som medmänniskor här och nu – men vi vill också se mer ansvarstagande på politisk nivå, på europeisk nivå!
För av de sextio miljoner människorna på flykt når endast en bråkdel fram till oss i Europa. Och de som kommer fram har först tvingats lägga sina besparingar och sina liv i händerna på flyktingsmugglare och riskera sina liv i överfulla båtar på Medelhavet eller i lufttäta lastbilar mellan Ungern och Österrike. Det är fullkomligt oacceptabelt!
Det är fullkomligt oacceptabelt att det talas om ”volymer” av flyktingar istället för om människor, om individer som oss. När det diskuteras ifall vi har råd att ta emot fler flyktingar eller om vi verkligen kan förväntas hjälpa alla som flyr frågar vi oss vad det kan finnas att diskutera så länge människor dör vid våra gränser?
Vi säger: Vi har råd – självklart har vi det! Vi har möjligheterna, vi har resurserna, vi har viljan! Vi öppnar gärna våra plånböcker, våra hem och våra hjärtan åt människor som tvingats på flykt!
Och vi kräver att vår regering framför det budskapet till krismötet i Bryssel den 14 september:
- Vi kräver säkra och lagliga flyktvägar in i Europa! Inga fler kvinnor, män och barn ska behöva drunkna i Medelhavet. Inga fler människor ska behöva kvävas ihjäl i lufttäta lastbilar.
- Vi kräver att EU omedelbart slutar skicka tillbaka människor till Ungern, Grekland, Italien och Makedonien! Flyende människor ska inte mötas av taggtrådsstängsel, kravallpolis och gränsvakter med tårgas och batonger!
Fort Europa – inte i vårt namn!
Planeten tillhör alla – välkomna!
/Nätverket Linje 17
12 september är det ”European Day of Action for Refugees”, en alleuropeisk aktionsdag för att välkomna alla dem som tvingats på flykt. #RefugeesWelcome
Vi ses på Sergels torg 12 september! Kl. 14-16:30, tid och plats kan komma att uppdateras! tid.https://www.facebook.com/events/1486637888324767/
Resten av världen demonstrerar också – finns inget event i din stad? Dra igång ett med dina vänner och grannar! https://www.facebook.com/events/148023595539140/148713275470172/
Här är en guide till att organisera solidaritet. https://www.facebook.com/events/148023595539140/permalink/148851098789723/
